Att en stat är en demokrati betyder att de som är medborgare eller bor i landet är med och bestämmer över hur landet ska styras. Detta kan ske genom direkt eller representativ demokrati. Direkt demokrati är när ett beslut tas genom folkomröstningar, det vill säga att varje medborgare får rösta om vad de tycker i en specifik fråga. Det vanligaste är att länder styrs genom representativ demokrati vilket betyder att folket får rösta i regelbundna val om vilka politiker som ska representera dem i beslutsfattanden.
Man brukar säga att Sverige blev en demokrati år 1919 då allmän rösträtt infördes. Däremot gällde inte denna rösträtt för kvinnor, som efter protester och namninsamlingar fick rösträtt två år senare, år 1921. Men det var fler som uteslöts från den så kallade allmänna rösträtten, år 1937 fick personer som sitter i fängelse rösta och först år 1945 fick de som gick på socialbidrag rösta och inte förrän 1989 slopades statens makt att omyndigförklara personer och därmed begränsa deras rättigheter, däribland deras rösträtt. Idag har alla medborgare i Sverige över 18 år rätt att rösta. Personer som är medborgare i ett annat EU-land eller i Norge eller Island har rätt att rösta i region- och kommunvalen ifall de är folkbokförda i Sverige. Ifall man är inte är medborgare i något av ovanstående länder får man rösta i region- och kommunvalen ifall man varit folkbokförd i Sverige i minst tre år. Ingen behöver berätta för någon vad man röstar på – det är en rättighet som kallas valhemlighet.
Sverige har val vart fjärde år, då röstar man fram representanter för riksdagen, regionen och kommunfullmäktige. Nästa val i Sverige hålls år 2022. För att ett politiskt parti ska komma in i riksdagen måste de ha fått minst 4% av alla röster. Det finns 349 platser i riksdagen och dessa delas sedan upp procentuellt mellan de olika partierna som kommit över gränsen på 4%.
Förutom regelbundna val och rätten att påverka handlar demokrati om att alla människor har samma rättigheter och lika värde, får uttrycka sina åsikter och organisera sig. Motsatsen till demokrati är diktatur. I en diktatur får inte medborgarna rösta fram vem som ska representera dem i beslutsfattande, istället är det en eller några få personer som har tagit makten som styr landet så som de vill. I en diktatur får varken individer eller media uttrycka åsikter som går emot diktatorns åsikter, detta kallas censur. Det är inte alltid att en stat är en renodlad diktatur utan kan även ha vissa demokratiska inslag. Det finns fyra olika typer av diktatur:
För att skydda demokratin i Sverige har vi grundlagar. En grundlag står över alla andra lagar – detta betyder att andra lagar aldrig får strida mot grundlagarna samt att det är mycket svårare att ändra en grundlag. I Sverige har vi fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I regeringsformen beskrivs det hur Sverige ska styras och hur den offentliga makten ska fördelas. Det är i regeringsformen som grunden för Sveriges demokrati fastslås genom att beskriva hur allmänna val går till. Men förutom att fastställa hur riksdagen och regeringen ska väljas och verka fastställs även medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. I regeringsformen står det även att Sveriges statschef är en monark, men det är i successionsordningen tronföljden bestäms, det vill säga vem som ärver tronen.
Tryckfrihetsförordningen slår fast att staten inte får granska det som skrivs i tidningar eller böcker, denna lag förhindrar därmed censur. Däremot får man inte skriva saker som går emot andra lagar, så som hets mot folkgrupp eller förtal. Tryckfrihetsförordningen värnar om demokratin genom att samtidigt som den ger folket frihet att uttrycka sig även ger folket skydd mot hot och kränkningar.
Yttrandefrihetsgrundlagen liknar tryckfrihetslagen men appliceras istället på media så som tv, radio och internet.
Videos för Demokratiledaren
Allmän och lika rösträtt i Sverige.
Här kan du hitta ytterligare workshops till demokratiträffarna som inte står med i studiematerialet.