TrÄff 3

barnperspektiv

Då barn inte har rösträtt blir de inte representerade på samma sätt i politiken så som vuxna blir, trots detta är det viktigt att barn får vara med och bestämma i frågor som rör barns liv – därför är det viktigt att få med barnens perspektiv när beslut fattas. Barnperspektivet handlar om att i varje politiskt beslut få med barnens röst och barnens bästa. För att myndigheter, kommuner och landsting lätt ska kunna utgå från barnperspektivet och för att barnperspektivet ska tillämpas likvärdigt i olika verksamheter så finns det hjälpmedel för hur man kan arbeta. En del i detta är att man använder sig av barnkonsekvensanalys, vilket innebär att man i varje beslut synliggör och analyserar barnets bästa. Barnchecklista är ett annat verktyg för att få in barnperspektivet. Barnchecklistan innebär att man inför varje beslut går igenom en checklista med olika frågor som behandlar barnperspektivet, till exempel kan en fråga vara ”Har barn fått vara med och uttrycka sin mening i beslutett?’

Här kan du se en video om Ungdomsperspektivet. Notera att denna video kommer att visas på träff 6!

 

Den nationella Barnpolitiken

Den nationella ungdomspolitiken arbetar för att ungdomar ska få vara med och bestämma och ge inflytande över beslut som rör deras liv. De arbetar för att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor och att få stöd i att bli självständiga. Ungdomspolitiken har tre mål, dessa är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Med ungdomar räknas personer mellan 13 och 25 år. Det är statens ansvar att få med ett ungdomsperspektiv i alla beslut, även landsting och kommuner ska jobba utifrån ungdomsperspektivet.

 

Medborgarförslag:

Om du vill påverka i din kommun kan du skriva ett medborgarförslag. Förslaget ska gälla förändringar som kommunen kan ta beslut om, det kan till exempel handla om att du tycker att en fritidsgård ska finnas i ditt område. Alla privatpersoner kan skicka in ett medborgarförslag – oavsett hur gammal du är eller ifall du inte är svensk medborgare – det enda kravet är att du ska vara folkbokförd i kommunen du skriver förslaget till. Ett medborgarförslag kan se lite olika ut från kommun till kommun, ibland sker det en röstning bland andra medborgare i din kommun innan förslaget tas upp i kommunfullmäktige – ibland skickas det direkt vidare till berörd nämnd för omröstning. För att kolla upp hur du skriver ett medborgarförslag till just din kommun kan du enkelt googla på ”medborgarförslag + din kommun” så kommer anvisningar upp.

Här kan du hitta ytterligare workshops till demokratiträffarna som inte står med i studiematerialet.

Dela på print

Video att visa under träff 3