Barnkonventionen 

FN startade arbetet med konventionen om barnets rättigheter år 1979 med syfte att skydda barn och se till att alla barn oavsett ursprung har samma rättigheter. Tio år senare, 1989, antogs konventionen, som även kallas Barnkonventionen. Barnkonventionen innehåller 54 antal artiklar som tillsammans slår fast att alla barn är lika värda och har samma rättigheter, att barn ska skyddas och beslut som påverkar barn ska ha barns bästa i fokus.  Grundprinciperna i Barnkonventionen kan sammanfattas i dessa fyra artiklar:

• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter.
• Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
• Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Här kan du hitta hela barnkonventionen

Idag har 196 länder skrivit under bankonventionen och har därmed förbundit sig att tillgodose alla dessa rättigheter för alla barn, varje dag. USA är det enda landet som inte har ratificerat Barnkonventionen. Sverige skrev under Barnkonventionen år 1990 och 1 januari år 2020 antog Sverige barnkonventionen som lag. Detta betyder att Barnkonventionen har samma status som andra lagar i Sverige. Den som har det yttersta ansvaret att följa konventionen är stat, landsting och kommun samt de instanser som staten har fördelat sitt ansvar till så som skolor och sjukvård. Privatpersoner, till exempel föräldrar och vårdnadshavare, är indirekt skyldiga att följa barnkonventionen genom att de måste följa statens lagar som i sin tur ska följa Barnkonventionen. Det är FNs och dess barnrättsorganisation, Unicefs, uppgift att arbeta för att konventionen följs.

Tilläggsprotokoll

Utöver artiklarna i Barnkonventionen finns det tre tilläggsprotokoll. Den första av tilläggsprotokollen slår fast att barn inte ska delta i väpnande konflikter. Den andra behandlar handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Båda dessa tilläggsprotokoll las till år 2000 för att FN ansåg att det var viktigt att specificera kring dessa frågor. Det tredje tilläggsprotokollet antogs år 2011 och ger barn möjligheten att skicka in klagomål till FNs barnrättskommitté vid kränkningar av deras rättigheter. Sverige har skrivit under de två första tilläggsprotokollen.

Här kan du hitta ytterligare workshops till demokratiträffarna som inte står med i studiematerialet.