Stå upp för att barns rättigheter ska gälla i praktiken och inte bara på pappret! Tillsammans kan vi påverka politikerna och göra verklighet av barns klagorätt.
Här kan du ladda ner och skriva ut vår poster. Sätt gärna upp i ditt område. Alla kommuner har lagliga anslagstavlor som vi håller oss till. Har du en fråga, tveka inte att kontakta oss.
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som behandlar barns rättigheter och grundar sig i att alla barn är lika mycket värda. På senare år har FN tagit fram 3 tilläggsprotokoll som innebär ytterligare rättigheter för barn i de länder som skriver under protokollen. Sverige har ratificerat det första och andra protokollet som handlar om barn i väpnad konflikt och handel med barn.
Protokoll om klagorätt
Det tredje protokollet skulle innebära att barn och deras ombud får skicka in klagomål till Barnrättskommittén om de upplever att deras rättigheter har blivit kränkta och inte tagits på allvar i hemlandet. Detta skulle även sätta press på Sverige att se över systemet för hur vi handskas med brott mot barnkonventionen.
Med klagorätt menar vi Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som innebär att barn som upplever en kränkning får skicka in klagomål till Barnrättskommittén. Barn i länder som ratificerar (binder sig till) detta protokoll får vända sig till Barnrättskommittén i fall de inte får hjälp i sitt hemland.
Genom att binda sig till detta protokoll så kommer Sverige att behöva se över hur brott mot konventionen hanteras och skärpa hantering av detta. Barn kommer att kunna driva fall utan vårdnadshavare och få rätt att utkräva sina rättigheter. Detta ger barn & unga en starkare roll i samhället. Det är en rättighet att få sin sak prövad och det bör gälla barn med!
Barnombudsmannen har pekat ut två stora brister vad gäller barns rättigheter i Sverige. Rätten att bli hörd, och rätten att få sin sak prövad när en kränkning sker.
Vi vill att Sverige ska skriva under tilläggsprotokollet, men också införa barnanpassade processer som är enkla för barn att förstå och ta del av. Dessa två punkter går in i varandra.
Detta skulle stärka barns roll i samhället och göra det möjligt för barn att driva fall utan vårdnadshavare. Barnkonventionen kommer att tas på större allvar och barn kan få upprättelse om systemet sviker.
Många barn faller tyvärr mellan stolarna idag. Se Maria, Kim och Samirs berättelser.
Idag så finns det inget enskilt ställe dit alla barn kan vända sig om de upplever en kränkning. Myndigheter dit barn idag kan vända sig har olika förutsättningar att driva fall och täcker tyvärr inte upp alla rättigheter.
Barn måste i de flesta fall ha vårdnadshavares underskrift för att driva klagomål vilket gör det svårt för barn som saknar en vårdnadshavares stöd. Processer som rör myndigheter är inte heller barnanpassade. Till exempel så har beslut från myndigheter svåra formuleringar. Myndigheter och domstolar är även svårtillgängliga eller okända för barn.
Ett av de tyngsta argumenten har varit att vänta tills barnkonventionen blev lag vilket den blev den 1 Januari i år. Därför anser vi att det är dags att frågan lyfts igen!
46 länder har ratificerat Barnkonventionens tilläggsprotokoll vilket betyder att de har bundit sig till att rättsligt följa protokollet. Ytterligare länder har skrivit under protokollet och jobbar emot att ratificera det. Tyskland, Finland och Danmark är några av våra grannländer som ratificerat.
Barnrättskommittén menar att om barns rättigheter (Barnkonventionen) ska ha betydelse så behövs effektiva och barnanpassade processer som kan gottgöra barn som upplever en kränkning.
Barn står i beroendeställning till vuxna vilket gör det svårt att lämna in klagomål när rättigheter kränks. Staten måste därför se till att det är möjligt för barn och de som representerar barn att enkelt ta del av rättsystemet. Exempel är barn-anpassad information och advokathjälp. Barn ska även ha rätt till upprättelse (gottgörelse) om kränkning skett. Detta kan ske i form av t.ex återanpassning, rehabilitering eller skadestånd.
Barnrättskommittén menar även att medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska gå att pröva rättsligt.
Artikel 4 i Barnkonventionen (som är lag) säger att Staten ansvarar för att det ska finnas lämpliga åtgärder för att Barns rättigheter ska efterlevas.
Barn som upplever mobbning i skolan kan vända sig till antingen Barn- och Elevombudet (BEO) eller diskrimineringsombudsmannen (DO). Vart barnet ska vända sig beror på vilken typ av mobbning eller kränkning som har skett. De två instanserna hanteras olika. De fall som rör både trakasserier och kränkning faller dessutom ofta mellan stolarna.
Barn som har kontakt med socialtjänsten kan stöta på flera utmaningar. De kan bland annat uppleva svårigheter med att formulera sig på ett sätt som gör att de blir tagna på allvar av vuxna. Ett barn som blir nekad vård av socialtjänsten har inte heller rätt till ett offentligt biträde.
I frågor som rör barn och asyl så blir ofta barnets bästa förbisett. Det finns stora brister i samspelet mellan myndigheter och i många fall så följs inte Barnkonventionen.